kärleken är underbar, kärleken för mig är du älskling!

Jag har aldrig i hela mitt liv känt såhär för en annan människa,

det är otroligt att man ens kan känna såhär.

Jag kan inte längre se ett liv utan dig i för mig,

du är liksom en del utav mig och jag skulle inte vara hel utan dig.

När jag förlorade Charlie trodde jag att jag aldrig skulle kunna leva igen,

hur skulle jag orka? hur skulle ja stå ut med vetskapen att han inte längre finns? Men på något vis får du mig att orka och du får mig att kunna se en framtid, min längtan o saknad efter Charlie är fortfarande lika stark, men tack vare dig klarar jag av att stå ut med den.

Jag är så himla glad för att du finns älskling och jag är så himla glad för att du vill dela livet med just mig! <3

Längtar så in iiiii tills vi flyttar ihop, tänk att få vakna varje morgon med dig vid min sida, det kallar jag lycka <3

 ----------------------------------------------

har inte gjort så mkt idag, mest tagit det lugnt, lilla Matilda blev sjuk igen inatt, kräktes o så, stackaren :( , men hon har varit bättre igen idag o förhoppningsvis är magsjukan över nu, man blir så orolig för henne för man vet om att hon blir tvungen att åka till sjukhuset om hennes värden förändras för mkt...då behöver hon ju ligga med en insulinpump tills det är okej igen o så..

Kan ni tänka er, en magsjuka för oss är bara lite jobbig, men för henne kan den vara dödlig om man inte observerar henne ordentligt.

Vi låter ju bara bli att äta när vi blir magsjuka, men hon är TVUNGEN att äta för att det inte ska bli en fara för hennes liv.

Jag förstår inte hur en liten 8åring kan vara så stark som hon är, så duktig är hon och jag tycker så synd om henne.

Hade jag kunnat hade jag utan tvekan tagit över hennes diabetes alltså!

ajja, nee nu ska ja käka middag och snart börjar ju Beck :)

saaaaaaaaaknar min älskling till max! <3<3

puss o kram*

Vet inte hur länge jag suttit där,
på den stolen, i det rummet, i det ögonblicket

Känns som timmar gått en hel livstid
eller
kanske bara få minuter

Jag kommer på mig själv att kraftlöst
sitta och stirra mig blind på ingentinget
och
jag minns inte hur jag kände
eller
vad tankarna rörde sig om

Jag försvinner mer och mer in i ingentinget
ingentinget lyckas ta tankar och ögonblick
jag får inget grepp om verkligheten
eller
att strukturera upp mitt inre

Jag är bara

sådär kraftlös, mitt i ingentinget

-------------------------------------------------

Din lycka har slagits i spillror. Du befinner dig i
ett chocktillstånd. Det verkar inte finnas något
hopp, någon glädje, någon mening med livet.

Men Du tillhör ett släkte som är skapat för att
uthärda. Andra människors lidande gör inte ditt
eget mindre verkligt – men kom ihåg hur dessa
andra klamrade sig fast vid livet och till slut
lyckades ta sig igenom sorgen.

Du kan göra det.

Den gamla lyckan är söndervittrad och död.
Men se, det finns en grönska dold under marken…
den bräckliga början till ett nytt liv.

Ett nytt liv börjar för oss varje sekund. Låt oss gå
framåt med glädje för att möta det. Vi måste gå
vidare, vare sig vi vill det eller inte. Och vi kommer
att gå bättre med blicken riktad framåt än
ständigt tillbakablickande.

-------------------------------------------

 Mer levande än livet.
- var du, min lillebror
Tala om var du finns,
- för saknaden är stor

Mer levande än livet
-mycket du skulle hinna
Tala om vad du gör nu
- o hur kunde du försvinna?

Mer levande än livet
- hur ska jag leva då?
Tala om hur jag ska göra
- och hur jag ska förstå

Mer levande än livet
-min saknad är så stor
Tala om hur jag ska finnas
- kom tillbaka lillebror!
-------------------------------
Så full av styrka
glädje och kraft
Den finaste brodern
- världen har haft

Livet är en gåta
jag har inga kloka svar
Så fyllda av sorg
är vi som finns kvar

Du försvann så hastigt
mitt i dina dagars glans
älskade lillebror
- vi ses nån annanstans.
------------------------------
När livet blir för mycket
för alla mina sinnen
Då drar jag mig tillbaka
-vältrar mig i minnen

Då bläddrar jag bland foton
där du är levande och varm
Där hela världen smälter
-inför din egna charm

Då bläddrar jag bland minnen
från sånt vi gjorde förr
Då går jag in i själen
och stänger tyst min dörr

Då bläddrar jag bland saker
jag aldrig sa till dig
och undrar om du vet
- hur mycket du fattas mig?

Då bläddrar jag bland frågor
men finner inga svar
Hur jag än försöker
så finns du inte kvar!

När livet blir för mycket
när saknad blir för stor
Då gråter jag i ensamhet
- Kom tillbaka lillebror!!

---------------------------------------------

Vi var fyra

Vi var fyra, men aldrig mer
Nu är vi bara tre

Som ett pussel som saknar en bit
Som en kedja som saknar en länk
Som himlen utan en sol
Som natten utan en måne

Vi har mist vår bror
och en del av oss själva

Aldrig mer kommer vi att
höra ditt skratt,
höra din röst,
eller känna den kärlek
och trygghet du gav

Men vi kommer aldrig,
aldrig sluta sakna det

Vi kommer aldrig sluta sakna DIG

Storasyster, lillebror och lillasyster

------------------------------------------------

Jag försöker hitta mig själv men det går inte,
nej det är så jävla svårt.
Vet inte var jag är påväg, påväg bort kanske?
Jag vet ingenting längre, orkar jag en dag till?
Jag vet inte.
Försöker att tänka att morgondagen blir en bättre dag,
men det blir den aldrig.
Glider bara längre o längre ifrån mig själv.
Jag ser mig själv på avstånd,
vem är jag?
Vad har mitt liv blivit?
Tittar mig i spegeln, känner inte igen mig själv.
Var tog mitt leende vägen?
Var tog ljuset i ögonen vägen?
Hittar jag någonsin tillbaka till mig själv?
Eller har jag redan förlorat mig?
Förlorat mig in i en evighet jag inte känner till.
Vill inte leva i tomheten längre,
vill hitta ett ljus som jag kan följa.
Följa det bort härifrån eller tillbaks till mitt liv,
jag vet inte riktigt.
Svårt att veta när man inte vet vilken väg man ska ta,
eller var man är påväg.
Allt har blivit så dimmigt,
dimman ligger som en tjock mur mellan mig och livet.
Ridån för den här showen har gått ner för längesen,
det är bara jag som ännu inte lämnat scenen.
Som om jag hoppas att livet ska gå i repris,
men vet innerst inne att det aldrig gör det.
Släpp taget om allt, bli fri.
Fri från smärtan, fri från livet.

----------------------------------

jag har svävat igenom de tusen drömmarnas land
och rest tillbaka med sanningen
jag har låtit ensamheten fylla upp min ödsliga borg
väntat en kärlek som inte kom
jag har skapat vackra tankar i de dystraste nätter
i mörkret ter jag mig nästan underbar ibland

jag vaknar med en känsla av utsökta ord någonstans i mig
men de är för långt ifrån ändå
medan vissa svävar runt på vita moln och ler
och allt de rör vid tycks bli lyckat
medan jag återupplever mina mörka minnen som för att inte glömma
jag kan aldrig låta det förflutna dö

någon slags sjuk lockelse har de stora sorgerna
kanske är det hur jag i dem känner att jag finns
så ibland drunknar jag i mig själv utan att ens kämpa emot
det verkar liksom lättast så
jag har försökt att förklara mina livsideologier med mina ord
men inget räcker någonsin hela vägen ut eller in

det mesta växer förr eller senare till smärtor
men i korta stunder inträder en omanipulerad eufori

jag slukar den med stora leenden och levande blickar
för den oretuscherade verkligheten återvänder snabbt
och ibland blir jag som en fånge i min egen kropp
och jag tänker att mina andetag är totalt ovärdiga livet
så snälla sprid dig i mig, med ett varmare blod nära
ännu lite närmare inatt

för då och då kan jag inte riktigt känna lusten till en ny morgondag

--------------------