har tänkt väldigt mycket idag på en del människor som finns i mitt liv.

Har tänkt på hur falska en del av dom kan vara.

Dom lovar att finnas där, dom säger att jag aldrig ska känna att jag är ensam osv osv osv..

Men var är dom då?

För inte fan hör dom personerna av sig iallafall.

Jag syftar särskilt på några människor, kanske känner dom sig träffade när dom läser denna bloggen jag vet inte.

Men isf behöver ni ialf inte bry er om att höra av er nu bara för att jag skriver om det här..nee för jag kommer förmodligen inte bry mig om att svara er ändå.

Ni har sårat mej för mycket denna gången.

Och jag har gjort mycket för att få er att inse att ni gjort fel, mentydligen inte kommit någon vart.

Hur mycket krävs för att ni ska inse vilken del jag har i ert liv??

Jag är så trött på all falskhet, all den där äckliga fjäsken ni lägger ner via nätet för att det ska se ut som att allt är bra, men irl hör ni inte av er alls.

Är så trött på allt skit snack som kommer från en del av er, bara för att ni inte är nöjda över era liv, eller bara för att ni är besvikna över era, behöver ni inte snacka skit om mitt!

Mitt liv är helt okej, jag har det bra, jag mår bra..

Om man nu bortser från min saknad o allt det där efter charlie.

Men om jag raderar tankarna på honom bara för en liten stund, då har jag det bra, då är jag lycklig!

Jag har en mamma som gör allt för mej, syskon som älskar mig, en pojkvän som är mitt allt... I do have a nice life! <3

Nee nu ska ja sova tänkte ja, jobba imorron!

puss hej*