Jag har haft mycket tankar idag..knäppa tankar som jag inte riktigt vet var jag ska göra av..

Jag har funderat på livet..på vad det är..

hur skört det är, att vi alla bara är ett andetag ifrån döden osv...

Jag kan liksom inte riktigt förstå vad meningen med livet är,

jag menar finns det en enda människa som helt ärligt kan säga:

-jag mår bra, jag är lycklig, jag har inga problem alls?

Jag tror inte det finns en enda som kan säga så och vara 110% ärlig..

visst kan man vara lycklig, lycklig för det man har, men det finns ju alltid i varje människas liv något eller någon som saknas!

En del får gå igenom livet på en något hårdare väg än andra, får fler hinder, fler hårda smällar..

Jag tror säkert det finns dom som har det värre än mig..

Men nu tar jag mej själv som ett exempel..

22år gammal och har redan upplevt allt detta:

*förlorat min kusin 21år gammal när han tog sitt liv,

efter att han inte kunde komma tillbaka till samhället efter att ha dödat en kille..

*förlorat min bror 18år gammal när han tog sitt liv,

*blivit sviken av nästintill alla som står mig närmast,

dvs nära familjemedlemar såsom kusin osv som har gjort oförlåtliga felsteg, bara titta på  E när han svek mig, han fördärvade sitt eget liv, mitt liv o minst 1000 människors liv till genom att mörda 2 tjejer.

*jag har vart tsm med en kille som misshandlade mej under 1 nästan 1½års tid..

*jag har förlorat många människor i mitt liv pga av mina kusiners handlingar..

folk har tagit avstånd från mig ville inte umgås med mig för att andra i min närhet gjorde felsteg som inte ens har med mig och min personlighet att göra..

Folk dömmer så lätt och glömmer att en dag kan dom själv sitta i samma sits, för det lovar jag , jag tänkte innan allt detta hände att sånt händer alla andra men inte mej..

Livet är ingen lätt sak, speciellt inte om man känner sig annorlunda och vilse och känner att man inte passar in någonstans..

Men ibland kan det hända att det dyker upp en människa, ett ljus som får en att känna att man trotts allt är värd något, att man trotts allt är älskad o betydelsefull..

Denna bloggen blev yr och jag hoppas verkligen att ni inte orkade läsa ända ner hit...

kraaam