Är det nu.. Jag kan inte på nåt sätt förstå hur jag ska orka. Allt känns så värdelöst. Som de kvittar fall jag oxå ger upp. De enda jag vill är att vara tillsammans med min lillebror. Krama om honom o berätta för honom hur mycket jag älskar honom. Jag har ju casper o matilda oxå tack o lov. Men charlie du va speciell vi va ju helsyskon, blodssyskon, själssyskon. Varför lämnade du mig? Förstod du inte att jag behövde dig. Vi behövde ju varandra. Hur kunde ja missa att se att du mådde dåligt. Men du va ju alltid glad o positivt. Människa att lyckas charma folk som du gjorde finns inte. Behöver nån som håller om mig bara ligger där tyst o håller om mig tills de känns lite bättre iaf. Fast de kommer ju aldrig bli bra igen. Märker redan av tomrummet så himla mycket. Älskade älskade Lillebror min, jag älskar dig högst allt! R.I.P Min älskade charlie. Finner inte ord för de ja känner. Ska försöka sova nu, fick ju nån slags sömntablett som dom påstår ska hjälpa. R.i.P Min älskade! <3<3

När ska man vakna? Allt känns som en enda lång mardröm. Vill bara hålla om dig o berätta hur mycket ja älskar dig. Vill berätta att jag aldrig någonsin kommer glömma dig, att mitt hjärta dog med dig Lillebror! Försöker att tänka positivt, tänka på vilken underbar kille du är, att du är bäst, min idol, mitt allt! Min älskade ängel, vill bara att du ska komma tillbaka. Krama om mig så där hårt som du alltid gjorde, så där hårt så de kändes som att du skulle krama sönder mig! Älskade älskade. Älskar dig högst av allt Charlie. Eller lille Salie som ja kalla dig när vi va små! Mina tårar o sorgen i mitt ansikte ser alla, men smärtan i mitt hjärta o kroppen är de bara jag som känner. Älskar dig hjärtat mitt <3 R.I.P Lillebror<3 <3

Känns som att ja bara skriver samma sak här hela tiden, men på nåt sätt måste ja få ut de ja tänker hela tiden. Mesta dels är det endast VARFÖR? Ja fattar inte, du va alltid så himla glad, alltid skämtsam, alltid full i fan ju.. Känns som att de bara blir värre o värre ju längre in i ens medvetande de sjunker. Jag ser inte hur ja ska kunna fungera längre. Hur fungerar man liksom utan sin andra hälft? Varför prata du inte med mig om de va nåt? Vi har ju alltid pratat om allt. Nåt kunde du väl sagt? Bet mig om hjälp eller bara bet mig att vara där, finnas där, du vet ju att ja alltid fanns där! Älskar dig så de gör ont i hela kroppen på mig hjärtat! Saknar dig så otroligt redan, tomheten känns så tydligt, nåt inom mig har dött med dig lillebror, tror aldrig att smärtan går över. På nåt sätt måste ja lära mig att leva med den, för mammas, pappas, caspers, matildas o fridas skull, jag ser bara inte hur just nu! Älskar dig av hela mitt hjärta, runt stjärnorna o tillbaka, R.I.P älskade lillebror! <3