jaha..nu har jag tänkt för mycket igen :/
joo..
jag fattar inte hur folk kan dömma en person utan att lära känna personen i fråga..
Att man ska behöva kämpa så otroligt hårt för att bevisa att man är en fin person
och trotts att man kämpar så hårt, finns det ändå folk som dömmer en!?
Varför liksom?
jag fattar inte hur dessa människor tänker..
alltså, hm..bara för att vissa personen gift in sig i en familj.. betyder det då att alla i den släkten helt plötsligt blir familj till den personen? fast att en viss del av släkten inte ens vill ha med dom personerna att göra?!
sen en annan grej som också har med dömandet att göra..
Om man är släkt (enligt blodet) med en person, som gör en oförlåtlig grej, tror ni då inte att man själv hamnar i en slags chock?  att man själv försöker förneka det som hänt, för man kände den personen innan den felade och det är den där personen man förut trodde att man kände som man ser när man tittar på den personen.
man ser killen som en gång gjorde allt för ens skull, som tröstade en när man var liten, killen som alltid fanns där för en när alla vännerna var som bortblåsta. killen som alltid gjorde allt för att man skulle må bra! har ni tänkt på att man kanske älskar den personen fast att man hatar den personens handlingar.
man känner en slags sorg, man känner sig sviken, för det den personen gjorde är oförlåtligt och man trodde aldrig det om den personen, och genom en så fruktansvärt hemsk felande handling, har man förlorat den personen för resten av sitt liv.
personen lever, men man kan inte ha någon kontakt med personen, kan inte visa att man älskar personen, för gör man det, då är man dömd, då blir man hatad föresten av sitt liv. då blir man aldrig mer accepterad, aldrig mer respekterad och det finns en stor chans att man inte kan leva sitt liv i den frihet man egentligen borde få leva. för man skulle alltid vara hatad, alltid jagad, aldrig kunna berätta vem man är..
Nu tycker ni; hon är ju knäpp, vad snackar hon om?!
MEN, tro mej jag vet vad jag snackar om, jag lever det livet jag precis berättat för er om.
Det är en del av mitt liv jag berättar..
Jag har inte felat, aldrig skadat en annan människa, men dömd det är jag, ja stämplad för livet och ändå har jag aldrig gjort nåt!
Alltid visat respekt för andra människor, aldrig dömt någon utan att lära känna personen först. Aldrig hatat någon, aldrig skadat någon.
Men dömd o inlåst det är vad jag är!
Försök sätta er in i mitt liv för en dag, vi kan byta plats i några timmar, sen varsegod kan ni få dömma mej.
Men innan ni vet vem jag är, innan ni vet om mitt liv, så döm mej inte tack!